Jag får pilla på beatles singlar, rädd för att om jag borstar bort dammet på dem eller lägger dem i fel ordning på något sätt kommer förstöra dess för mig levande skick.

Betraktar honom när han stannar upp. Kan riktigt se hur han återupplever stunder från länge sedan. Han småler och jag ler inombords. Tänker på hur papsen med hans dåvarande affro, (hans hår växer iofs. fortfarande uppåt, men nu trimmar han det till kontrollerbar längd) hippieaktiga kläder och sin blanka svarta bil som han berättat han döpt till något klyschigt kvinnonamn (vilket jag tappat för stunden). För mig berättelser, men för honom i denna stund säkert livs levande minnen.